Syftet med detta arbete Àr att fÄ en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger vÀljer att anvÀnda sig av nÀr de arbetar med den tidiga lÀsinlÀrningen. Jag har velat ta reda pÄ om pedagoger vÀljer att kombinera tvÄ skilda metoder sÄsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill fÄ en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser pÄ sina egna lÀsinlÀrningsmetoder.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande lÀs-och skrivinlÀrning gÄr till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta Àr pÄ grund av att mycket av den litteratur vi lÀst om, inom detta omrÄde, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen anvÀnder en lÀrare sig antingen av en syntetisk metod, sÄ kallad traditionell metod dÀr man börjar med delar för att gÄ vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod dÀr man gÄr frÄn helheten till delarna. Detta hade vi svÄrt att tro pÄ, mycket pÄ grund av att under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lÀrare blandar dessa metoder under inledande lÀs-och skrivinlÀrning. För att vi skulle kunna fÄ en inblick i vad som Àr syntetisk- eller analytisk metod har vi lÀst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Denna undersökning handlar om fem lÀrares inledande undervisning i lÀsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka metodval som lÀrarna gjort och hur de gÄtt tillvÀga i sin lÀs- och skrivundervisning i Ärskurs ett. LÀrare kan antingen vÀlja att anvÀnda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan ocksÄ anvÀnda en kombination av de tvÄ, en sÄ kallad interaktiv metod. Avsikten har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur lÀrarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förÀndras i anpassning till Àndrade förutsÀttningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare Är fÄtt en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sÀtt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i Ärsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge innebörd Ät begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn anvÀnder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer pÄ sex olika revisionsbyrÄer. AvgrÀnsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrÄ- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter pÄverkar anvÀndandet av analytisk granskning.Slutsats: DÄ revisorerna lÀgger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp sÄ att en större förstÄelse kan uppnÄs.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur tvÄ olika lÀrare pÄ tvÄ olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de bÄda klasserna har olika sprÄklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstasprÄk medan nÀstan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andrasprÄk. Syftet med vÄrt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt lÀsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt pÄ tvÄ helt olika skolor med hjÀlp av observationer och intervjuer.

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

VÀssarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och frÄn VÀssarö, med vanlig diesel som brÀnsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa brÀnslen som skulle kunna anvÀndas i VÀssarös fartyg. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀssarös rederi kan byta till ett brÀnsle som har mindre pÄverkan pÄ miljön. Information har sammanstÀllts om flera brÀnsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, brÀnsleleverantörer och ett skÀrgÄrdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tÀnkbart alternativt brÀnsle Àr syntetisk diesel och det brÀnslet skulle ej krÀva modifieringar av motor eller brÀnslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a dailybasis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil. .